Denna studie är en kritisk diskursanalys av den debatt som pågår i svensk dagspress om förslaget att införa en mer eller helt kvoterad föräldraförsäkring. Jag har främst fokuserat på hur orden ?jämställdhet? kontra ?valfrihet? konstrueras och ges mening i debatten samt vilka konsekvenser detta får. Studien bygger på ett socialkonstruktionistiskt antagande som ligger till grund för hur det skrivna språket konstrueras och skapar mening hos människor. Som metod har jag använt mig av kritisk diskursanalys där jag utgått från Faircloughts tredimensionella modell vid tolkandet av materialet.

The essay?s purpose is to illustrate the topic of parental leave and the distribution of the domestic work in the households. Furthermore this essay aims to investigate the following questions:§ Which factors will be of importance while considering how to divide the parental leave?§ How do families with small children distribute the domestic work?§ What are the opinions regarding equal allocation of parental leave quotas in families with small children?We have used a quantitative method to gather our empirical data. Surveys were handed out to parents visiting six ?Öppna förskolan? in Örebro.

Uppsatsförfattaren undersöker om kvantitativa eller kvalitativa effekter när det gällerFörsvarsmaktens kvinnliga personal kan spåras till följd av ett ökat fokus på genusfrågor (bl.a.innebärande åtgärder för att rekrytera fler kvinnor). Med kvantitativa effekter avses här om flerkvinnor kunnat rekryteras, medan kvalitativa effekter avser kvinnornas kompetens. I uppsatsenundersöks fyra svenska bataljoner i Kosovo samt tre årskullar vid Yrkesofficersprogrammet.Med hjälp av detta underlag jämförs sedan dels hur andelen kvinnor förändrats under den aktuellaperioden, dels kvinnornas betyg och tjänstgöringsomdömen i förhållande till motsvarande manligpersonal.Undersökningen gav ett mer mångfacetterat resultat än vad som ofta framhålls i debatten omgenus. Vid yrkesofficersprogrammet kunde en ökad andel kvinnor inom armén konstaterasantagningsåret 2003, samtidigt som kvinnornas medelbetyg sjönk. Vid de olikaKosovobataljonerna ökade andelen kvinnor högst marginellt, samtidigt som dessas betyg generellthade ett högt genomsnitt, i en del fall högre än männens.

Betydligt fler mammor än pappor tillerkänns ensam vårdnad. I dagens debatt hävdas ofta att rätten är ?mammavänlig? och att kvinnan i princip alltid utses till ensam vårdnadshavare. Uppsatsen ska ses som mitt bidrag till debatten och syftar till att öka medvetenheten om könstillhörighetens betydelse för domstolens vårdnadsbeslut. En rättsfallsanalys har genomförts utifrån 14 tingsrättsdomar från 2012, för att få en bild av om det finns skillnader i hur kvinnor och män utses till ensamma vårdnadshavare.

Repatriering är den process då en expatriat återvänder till hemlandet efter avslutat internationellt uppdrag och har fångat såväl praktikers som akademikers intresse. Denna uppsats är en litteraturstudie kring hur problematik kring repatriering har diskuterats i fyra högt rankade tidskrifter under de senaste 20 åren. Syftet med studien är att kritiskt undersöka utvecklingen av forskningen kring repatriering för att skapa en djupare förståelse kring detta framväxande ämnesområde. I vår textanalys identifierar vi sex teman med olika perspektiv på problematiken kring repatriering som var och ett behandlas i uppsatsen. Slutsatsen är att temana kan utvecklas genom att undersöka nya kontexter och metodval och på så sätt skapa en ökad förståelse kring komplexiteten kring reptriering. .

En studie kring hur några elever i åk 5 uttrycker sig kring naturkatastrofer..

Syftet med arbetet var att studera hur pedagoger diskuterade kring högläsning och hur de arbetade med denna. Undersökningen var menad att uppmärksamma pedagoger om sin egen verksamhet och förmåga att utveckla den. Jag använde mig av enskilda intervjuer följt av videoobservationer som underlag för uppföljningsintervjuer. Slutligen användes gruppintervju för att arbetslaget skulle få ett gemensamt forum för diskussion kring eventuella förändringar av verksamheten. Undersökningen visade att det infann sig ett reflekterande hos pedagogerna kring deras verksamhet kring högläsning.

Syfte: Vi vill undersöka hur människor från olika samhällsgrupper resonerar kring politiskjournalistik.Metod: Metodologin vi har använt oss av är receptionsstudier, och har valt att använda ossmetoden gruppintervjuer för att få en diskussion kring frågorna vi ställde.Slutsatser: De intervjuade uppvisade stort förtroende för politisk journalistik och uttryckteexempelvis stor uppskattning för rapportering kring så kallade ?politiska skandaler?..

Syftet med arbetet är att undersöka om lärares uppfattning är att de får meningsfull kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kompetensutveckling. Med hjälp av enkätundersökning ville jag beskriva lärares uppfattning om kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsättningar för meningsfull kompetensutveckling kring ele-ver i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att få lärare uppfattar den kollektiva kompetensutvecklingen kring elever i behov av särskilt stöd som menings-full, medan den individuella kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar också att det är ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd..

Denna undersökning bygger på fem kvinnliga förskollärares uppfattningar om förskolans fysiska innemiljö. Syftet är att ta reda på vad förskollärare tänker kring material och utformning av lokaler. I litteraturdelen berörs olika syn på barn och på förskolan som institution samt teorier kring material och den fysiska innemiljön. Eftersom jag söker förskollärares olika uppfattningar, använder jag mig utav en kvalitativ metod och genomför fem intervjuer. Mitt resultat visar att det är flera delar som påverkar förskollärarnas tänkande kring utformningen av förskolan, bl.a.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ studie kring ungdomars och unga vuxnasdrogvanor samt vilka narkotika preparat som är vanligast dem. Uppsatsen bygger på informantersutsagor kring narkotika situationen samt det preventiva arbetet i Norrköping..

Uppsatsen undersöker fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus på maskulinitet. Föreställningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berättelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berättelserna exemplifierar en syn på mediepublik som aktiva meningsskapare, då intervjupersonerna tar fasta på olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter är något som kontinuerligt skapas i mötet med en mängd olika diskurser varje dag, samt hur själva handlingen att se på krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet..

Syftet med rapporten var att ta reda på vad lärare har för tankar om, och planering kring, den nya ettans läs- och skrivinlärning, hur lärare vill att deras elevers första möte med skriftspråket i skolan ska se ut och hur lärare anser de kan arbeta för att väcka barns lust att ta sig an bokstäverna. Vidare undersöks om det finns skillnader mellan olika lärares sätt att se på läs- och skrivinlärningen beroende på deras utbildningsbakgrund och erfarenhet inom yrket.Tidigare forskning kring ämnet redovisas i bakgrundskapitlet. Där bland annat åsikter kring val av läsinlärningsmetod, vikten av elevens förkunskaper och självbildens betydelse för läs- och skrivutvecklingen tas upp.Lärares tankar kring läs- och skrivinlärning sammanställs i resultatkapitlet. Studien visar bland annat att lärare anser att det ska vara ett lekfullt och spännande möte med det skrivna språket när barnen först kommer till skolan, för att situationen inte ska överdramatiseras och för att det ska vara roligt att lära sig läsa och skriva.Slutligen ställs respondenternas tankar kring läs- och skrivinlärning mot tidigare forskning kring ämnet i diskussionskapitlet..

Borg, Gunnel. & Gall Ising, Elisabeth. 2006. ?Bråkiga barn?, (?Troublesome children?).

I uppsatsen vill jag undersöka samhällskunskapsboken för gymnasiet "Kompass till samhällskunskap" ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger främst på Hirdmans två principer; dikotomin och mannen som norm och överordnad. Samt hur detta är grunden för genusordningen. Resultatet påvisar flera olika diskurser kring kön och jämställdhet.